Vakuumpåsar
Har plockat iordning i vårat förråd på vinden, och inför detta så införskaffades det 2 vakuumpåsar ifrån Biltema. Vi köpte den stora modellen, 80 x 110. Jag har nu använt en av dessa påsar för första gången. Jag är helt överlycklig. Jag fick plats med 2 stycken dubbeltäcke i en och samma påse. Hur bra är inte detta. Jag är verkligen förvånad över att det fungerar, men det har jag insett nu. Det fungerar!
Det enda jag inte lyckades med var att få påsen så platt och fin som den är på bilden. Men det spelar egentligen ingen roll, huvudsaken är att man kan få plats med 2 stycken dubbeltäcke. Det kan väl ungefär räknas som 4 stycken vanliga täcke. I alla fall, jag är grymt lycklig över att dessa påsar fungerar.
Ha en fortsatt bra dag!
Kram
Bättre kondis!
I går när fåglarna kvittrade högt i skyn och solen lyste. Så bestämde jag mig för att dra ut min sambo och Rex på en promenad. Jag sade inte var vi skulle, utan han följde glatt med. Jag hade egentligen inget riktigt mål, men vi gick en lagom lång runda. Först var vi nere i rastgården i Tivoliparken, så att Rex kunde springa av sig lite. Sedan så gick ut till Yllan, förbi Maxi och sedan gick vi förbi Willys Hemma. Det kanske inte låter som någon lång promenad, emn det tog i alla fall cirka 2,5 timme. Förvisso med den tid vi spenderade i rastgården. men vädret var ju så underbart igår. Så nu sitter jag och hoppas på att det spricker upp till eftermiddagen. jag vill ut gå en runda idag också. Det jag kände mest igår, är att min kondis har blivit bättre de sista veckorna. Detta känsn jättebra, det är ju det jag vill.
På onsdagkvällarna klockan 22:00 på TV3 så går det ett program som heter Sandhamn. Där är det en man som har genomgått en GBP, igår berättade han att de (kirurgerna) hade misslyckats. De hade skurit fel och orsakat en skada på hans tunntarm, vilket innebar att det läckte ut magsaft i buken, vilket ledde till att han fick en varbildning. Det rättade till sig med tiden, men det var inte detta jag ville höra. Nu blir man ju ännu mera nervös för vad som kan hände under operationen.
I dag så har min föräldrar flugit till Spanien. Där skall det ta det lugnt och hade det skönt. De har länge sett fram emot denna resan, och trodde väl egentligen att den inte skulle bli. Tack var det här askmolnet på har orsakats av Eyjafjallajökull. Men detta var inget som stoppade mamma och pappa. Jag kan bara sitta här och drömma mig bort, jag vill också ut och flyga. För att sola och bada och bara ta det lugnt. Men det får man göra sedan när allt har lugnat ner sig.
Fick imorse ett samtal i från en skola i Klippan. De tycker att jag även skall jobba där som vikarie. Så nu är jag inte bara vikarie på Antilopen utan även på Snyggatorp. Detta skall bli! De ville egentligen att jag skulle jobba där redan i dag, men de ringde inte förrän vid åtta. Och då tar det ett tag innan jag är där. Men på tisdag så skall jag dit och ta mitt första arbetspass där. Detta är något som jag ser fram emot. Det är ju bara bra att få in en fot även på en annan skola. Tror att jag skall kolla lite mer var den exakt ligger. har lite dåligt koll på Klippan. men det löser sig.
Ha en bra dag!
kram
Har kommit fram till att det är mycket roligare att skriva om man kan klistra in lite olika smilies.
15 dagar kvar
Endast 15 dagar kvar till min efterlängtade operation. Nu börjar återigen se slutet på detta, bara 60 påsar ModiFast kvar att dricka. Får bege mig till apoteket imorgon för att köpa en ny omgång, har 5 påsar kvar. Så egentligen klarar jag mig till imorgon eftermiddag. Men kan lika bra ge mig ut idag. Funderar på om jag skall köpa en eller två omgångar. En omgång är tre kartonger, och dessa innehåller då 24 påsar. Så köper jag en omgång så har till ytterligare sex dagar, men köper jag två omgångar så har jag till 12 dagar. Sedan vet jag inte riktigt hur jag skall göra. Det är ju inte precis billigt att gå ner i vikt med hjälp av ModiFast. Men nu är tyvärr så att det är denna sort som jag klarar av. Inte bara det att min mage klarar den utan, den är även god att dricka. Det finns många som säger att ModiFast inte är lika god som många andra. men jag har provat, Noka, Naturdiet, Nutrilett, Xtravaganza och då kommit fram till att ModiFast är godast.
En sak som har slgait mig är det här med att laga mat. Jag är verkligen glad över att jag ahr en sambo som fortfarande äter. Han har verkligen haft tur under denna tid som jag har käkat ModiFast. Jag har lagat mat nästan varje dag till han, inte för att inte klarar av det själv. Men det är ju så roligt att laga just mat. Jag skulle aldrig kunna vara utan att laga mat.
Idag är det städning, återhämtning och skrivning av examensarbete som gäller. Det är riktigt skönt att vara hemma själv, jag är så glad över att Jimmy körde ner till Nymö. Då kan man fokusera på sitt eget arbete, och sedan att göra det i sin egen takt är helt underbart. Bara det här med att kunna springa runt i nattlinnet hela dagen, är ju hur udnerbart som helst. Det är tur att man bor på tredje våningen, så att det inte är någon som ser. Sedan är det rätt skönt att kunna höja radion och "sjunga" med, det är nämligen så att Jimmy inte tycker om när jag "sjunger" med. OM man nu kan kalla det att sjunga, det låter nog för jävligt, men lite kul är det i alla fall.
Ni får alla ha en bra dag!
kram
Försvunnet inlägg!
Hade för mig att jag i måndags eftermiddag lade in ett inlägg där jag berättade när jag hade fått en ny tid. Men det verkar som om det har försvunnit. Jag fick i alla fall ringa till Aleris i måndags eftermiddag, de hade inte fått notis om att jag skulle ha en ny tid. Men, men i alla fall jag fick en ny tid till den 11 maj. Eller rättare sagt jag fick välja om jag ville ha den 11, 18 eller 19 maj. Då är det ju klart att man väljer den 11 maj. Jag vill ju inte pulvra i all oändlighet. Nu är det bara ca 3 veckor till. Jag kommer att bli urfattig. Jag saknar verkligen att tugga. Har skrivit innan om Corny Big, men får inte samma resultat med dessa, så de låter jag bli och kör bara med ModiFast.
Var uppe på avdelning 72 på CSK igår, det är där som Aleris har sin mottagning i Kristianstad. Jag undrade om det kunde stämpla mitt högkostnadskort, men det kunde de inte. De hade inte den stämpeln som behövdes. Så jag fick skriva ut ett kvitto, som jag sedan skall skicka till Lund. Så att de kan stämpla mitt kort för att sedan skriva ut ett frikort. Känns som om det är rätt viktigt att ha detta nu. Det är ju snart dags för en massa läkarbesök.
Ha en bra dag!
Kram
Onsdagen 21 april!
Sitter här med värsta förkylningen, den vägrar försvinna. Har ont i halsen, är täppt i näsan och har lite feber till och från. Varför skall man drabbas av detta nu. jag vill ju komma igång med träningen, kan ju inte precis börja träna med en infektion i kroppen. Hur hade det slutat. Har ingen lust att göra något här hemma i heller. Men har ändå dammsugit hela lägenheten, diskat, slängt in en maskin tvätt plus att jag har städat toaletten.
Nu skall jag gå in i sängen för att ta igen mig lite. Har inte mycket ork, jag skyller på förkylningen.
Ha det bra!!
Kram
Måndag 19 april 2010
Då skulle man egetnligen ha varit på provtagning inför operationen idag. men så blev det ju inte. Tråkigt nog. Men, men jag ser det positiva, det jag hinner gå ner innan operationen är ju sådana kilo som jag inte behöver bära på efter operationen. Det är ju bara postivt att tappa ännu mer i vikt innan operationen. Det blir lättare både för mig och för kirurgen. Men mest för mig.
En sak som jag har märkt nu sedan jag började pulvra, det är det här med sockersuget. Jag har kommit fram till att jag innan hade stora problem med mitt sötsug. Jag tror till och med att jag var lite sockerberoende. Det var nämligen så här att jag förra vecka köpte hem påskmust, inte till mig själv. Men till Jimmy, det är ju inte meningen att han skall drabbas av att jag inte äter. Det såg jättegott ut, så jag drack det sista som var kvar i flaskan. Det kan inte ha varit mer än 1 deciliter. Men fy va det var äckligt, det var ju vedervärdigt. Det var alldeles för söt. Så jag har kommit fram till att just godis och snacks och läsk är inget jag saknar.
Ha en bra dag!
kram
4:e veckan påbörjad
Har idag påbörjat min fjärde vecka med pulver. Kan ärligt säga att det har varit jobbigt sedan jag pratade med kirurgen i torsdags. Men det blir bättre och bättre, får ta en dag i taget. Jag har ju klarat av 3 veckor så då skall jag klara av några veckor till. Får se på måndag som de ringer, de ringde aldrig i går. Så då får man hoppas att de hör av sig på måndag. jag vill ha ett nytt datum att se fram emot. Fördelen är ju att jag mest troligen kommer att tappa några kilo till innan operationen.
Har lite smått även kommit igång med träningen, om det nu kan räknas som träning. Jag använder wii fit plus 2 gånger dagligen. Då oftast "free Step", det är så bra för att man kan titta på tv samtidigt som man tränar. Egentligen borde jag tagit in träningscykeln ifrån balkongen också. Den gör ingen nytta där ute längre. Den kan man ju också använda framför tv:n.
Jag ångrar inte att vi skaffade vårat wii. Har verkligen haft stor nytta av det nu. Skulle väl egentligen haft tag i spel där man kan träna lite mer aerobic. Men känns inte riktigt som om det finns så mycket som kan räknas som detta. Jag vet ju hur kul det är att träna just aerobic. Men sedan så har det nog mycket med känslan att köra ett pass tillsammans med en massa andra människor. Det är ju det som är fördelen med att träna på typ Friskis & Svettis.
Ha en bra helg, vi skall åka till mina föräldrar idag. Skall hjälpa de med deras uteplats på baksidan. Så då kan man väl räkna det om lite träning.
Kram
Ändrade planer!
De ringde precis ifrån kirurgen på Aleris, det blir ingen operation på onsdag! Den blir framflyttad, på grund av de komplikationer som uppstod i samband med min galloperation. Snacka om att man blir besviken. Jag hade verkligen sett fram emot detta. Att det skulle ske nästa vecka, på onsdagen den 21 april. Nu vet jag inte när det sker. Detta får jag reda på antingen under morgondagen eller på måndag. Jag är så jätteledsen, så jag känner för att äta något riktigt onyttigt. Han kunde inte ge mig någon tid idag då det inte var han som hade hand om operationsplaneringen, han bara opererar! Den kirurgen som jag träffade den 19 mars hade inte uppmärksammat det här med komplikationerna efter min galloperation.
Det var nämligen så att under operationen av min galla så blödde jag en del, detta ledde till att jag fick ett så kallat hematom. Detta orsakade stora smärtor efter operationen. Men det var ju ingen som sade att det skulle ställa till besvär för mig under min magsäcksoperation. Kirurgen som jag pratade med innan, sade att det var bäst för mig om det hade gått minst 3 månader emellan dessa operationer, och det har det ju inte gjort riktigt. Jag blev opererad den 27 januari och planerad operation var den 21 april. Så egentligen hade nog inte spelat någon stor roll om det sker den 21 april eller någon vecka senare. Jag förstår inte hur det skall kunna hinna hända så mycket på dessa veckor.
Men han tyckte att det var positivt att jag hade passerat min målvikt :) men han påpekade även att det var bra om jag gick ner fler kilo innan operationen. Så nu blir det att äta ModiFast i ytterligare några veckor. Jag som hade intalat mig att det bara var några påsar kvar att hälla i mig. Det är just nu så att jag börjar tröttna rejält på dessa påsar. Hade från början tre olika smaker, men har varit tvungen att plocka bort vaniljen. Då den har blivit för sliskig i smaken, den har vänt sig i magen och varit svår att svälja. Så de sorter jag har nu i kylskåpet är choklad och hallon, och de påsarna med hallon börjar bli rent ut sagt äckliga. De smakar inte hallon längre, om de nu någon har gjort det. Så då blir det att äta chokladshakes i fortsättningen.
2010-04-15
Nu är det torsdag, vilket inenbär att det är mindre än en vecka kvar till operation. När jag var på Aleris den 19 mars. Så kändes det som om det var hur lågn tid kvar som helst, men nu sitter jag här och inser att det bara är 6 dagar kvar innan jag skall befinna mig på CSK. Detta känns jätte konstigt, det känns som om man inte riktigt är beredd på vad som väntar. Eller egentligen vet jag vad som väntar, men det är precis som om det inte har fastnat i hjärnan ännu. Det känns mer och mer som om detta inte är rätt val för mig, hur skall jag klara av detta. Eller så är det fjärilarna i magen som spökar redan. jag utgår från att det är så, jag vill ju ingenting annat. Jag har ju väntat i cirka 2 år nu, så nu är det min tur. Speciellt när det finns de som "bara" har väntat sedan i december månad 2009. Men så är det!
Det jag är mest rädd för är nog att det inte går bra eller att de får öppna mig helt. Och hur kul är det?? Det är väl ingen som vill ha ett blixtlås på magen. Men sånt är livet. Jag tycker att det passar bättre med ytterligare 5 titthål, jag har ju redan 6 ärr efter andra operationer. Eller egentligen är det 8, men jag har 6 titthål och 2 öppna ärr. En annan sak som jag inte ser fram emot är den här förbaskade smärtan som kommer att infinna sig i mina axlar efter operationen.
Det är ju nämligen så att de blåser upp buken med gas, detta för att de skall kunna komma till ordentligt. Det är en av anledningarna till varför man skall gå ner i vikt innan operationen. För hos oss som är överviktiga eller lider av fetma, så är levern förstorad av fett. Men efter ett antal veckor så har man tappat så pass mycket fett ifrån levern så att den nästan klassas som "normal". Det här med att de blåser upp buken är även en av rutinerna inför en gallstensoperation. Så därför vet jag vad jag pratar om. Denna smärtan var den värsta. I alla fall innan jag fick problem med mitt hematom. Speciellt om man då som jag lider av en whiplash, som jag så olyckligt fick när vi åkte av vägen januari månad förra året.
Nu skall jag fortsätta packa!
Mål uppnått!
För en tids sedan så skrev jag att mitt första delmål när det gäller min vikt är under 140 kg. Där är jag nu, och det är fortfarande nästan 2 veckor kvar till min GBP. Så det jag går ner nu är bara ett stort plus. Nästa mål som jag har är 130, och detta skall belönas. När jag har nått mitt andra delmål så skall jag ringa och boka en klippning. Känns som om det är dags nu. Det är ett tag sedan sist.
Men sedan är frågan hur man skall belöna sina delmål och hur många delmål skall man ha. Det hade varit kul om hade kunnat belöna sig själv på något sätt, men ändå inte på ett sätt som innefattar att äta något eller att handla kläder. Det är ju knappt lönt att köpa kläder nu, de kommer snart att vara alldeles för stora. Då är det bättre att "nosa" i min mors eller min syster garderob. Det finns säkert något i dessa garderober som passar mig om ett tag. Sedan har ju även en hel låda med kläder som passade innan när jag använde mig av viktväktarna. Men som just nu är för små.
Nu tycker jag att ni som läser min blogg kan komma med olika förslag när det gäller olika delmål. Det kan ju även vara en belöning som min sambo kan ha nytta av........
Mindre än 2 veckor kvar!
NU är det som sagt mindre än två veckor kvar till min operation. Jag börjar redan bli nervöls inför ingreppet, men det kommer säkert att gå bra. Men ändå!! Har nu under påsken inte riktigt varit jätteduktig på att pulvra, men har ändå hållt mig till ca 800 kcal per dag. Man känner sig lite "sjuk", att räkna kcal, men är det som krävs så gör jag det. Det var väl egentligen så att jag kunde ha pulvrat hela påsken, men det kändes inte riktigt kul att göra det. NU skall ni inte tro att jag har ätit en massa onyttigheter, för det har jag inte gjort. Ni som känner mig vet att detta är ett stort steg i rätt riktning för mig. Hade detta varit bara för ett år sedan så är det jag som hade haft handen i påskägget hela tiden.
Det som jag borde skärpa mig med är det här med motionen, det blir inte så mycket sådan. Jag satt här innan och tänkte på hur mycket jag egentligen tränade innan jag träffade Jimmy. Då var det så att jag hade årskort på gymet i Lund, och utnyttjade detta varannan dag, det spelade ingen roll om det var en dag mitt i veckan eller lördag och söndag. Till gymet skulle för ett pass åp cirka 1 till 1½ timme. Jag mådde hur bra som helst då. Detta räckte inte för mig, jag tränade även på Friskis & Svettis Eslöv. Det kunde röra sig om 3 till 5 pass i veckan.
Men sedan flyttade jag till Kristianstad och allt detta rann ut i sanden. jag kan tänka mig att min syster är glad för detta. Då hon träffade Henrik genom att vara värd. Det var nämligen så att jag var värd för passet som hölls och fortfarande hålls i Stehag. Men när det blev tal om att jag skulle flytta till Kristianstad så frågade jag min syster om hon ville bli värd istället för mig. Detta tackade hon ja till, och på den vägen är det. Detta är nu ca 3½ år sedan.
Jag kommer ihåg hur roliga passen är på Friskis och ångrar att jag inte har fortsatt. Men man skall aldrig säga aldrig, helt plötsligt så står jag där på gympapasset igen. Det blir dock inte i Stehag eller i Eslöv, utan det blir då i Kristianstad. Tänkte prata med de under nästa vecka och höra om man kanske kan lösa ett "prova på kort" eller liknande. Jag vill ju inte köpa grisen i säcken.