Har idag pratat med en av sköterskorna på avdelningen. De ringer hem till en, efter en vecka. De vill har reda dels på hur man mår och hur mycket vätska man får i sig. Jag mår hur bra som helst, men mitt stora problem är det här med vattnet. Just att dricka vatten står mig upp i halsen. jag tycker inte att det är gott längre: Men hon som jag pratade med sade att jag kan blanda i lite Fun Light. Man skall egentligen blanda den 1 + 9, men hon rekommenderade mig att ta 0,5 dl saft och sedan fylla upp med vatten till 1 liter. Detta skall sedan vara slut innan jag går och lägger mig på kvällen. Får börja med detta imorgon, men blandar nog en liten flaska idag. Jag både tror och hoppas att detta kommer att gå bättre.

Jag har nu bytat alla förband, i alla fall de som sitter över som ett skydd. Under dessa så sitter det "kirurgtejp" och under dessa så finns min små hål. Som är sydda med tråd som försvinner själv. Det vill säga om man inte har den oturen att tråden inte absorbderas av kroppen. jag råkade ut för detta när jag hade opererat bort min galla. Det slutade med att jag fick gå ner till vårdcentralen för att plocka de stygn som inte hade absorberats. Får hoppas att jag inte har samma otur nu.

   

Nu är det en hel vecka sedan jag blev opererad. Det känns som om denna veckan har gått jättefort. Jag trodde att det skulle gå långsamt, detta på grund av att man knappt orkar göra någonting ännu. Men jag hoppas att det snart kommer, jag vill ju komma igång med träningen.

När jag startade min viktresa så vägde jag så mycket som 150 kilo, nu är jag nere på 127. Snacka om att rasa i vikt. När jag vägde mig innan operationen så vägde jag cirka 132. Så på denna veckan så har tappat ytterligare 5 kilo. Nu är det så att jag själv börjar se det också. Det är ofattbart att det kan gå så snabbt, jag rör mig knappt ju.

Att det nu har gått en vecka betyder att jag bara har en vecka på mitt flyt. Det skall bli så underbart att får börja äta pure. Det jag ser fram emot mest är faktiskt min sambos potatismos. Det är kanske inte det bästa, emn någongång så kan man faktiskt unna sig något så gott som potatispure/ mos. Det börjar nämligen bli väldigt tråkigt att äta all sin mat med sked. Det är ju så svårt att äta soppa med sked. Skall även bli kul att kunna välja lite mer vad man kan äta och så kan man ju alltid laga sin mat själv. Visst man kan göra egna soppor, men jag är inte den personen som tycker om att göra soppa. Om det då inte är ärtsoppa, och det är nog inte det bästa att äta när man är nyopererad.

Ha en bra dag.

   

Snart är det en vecka sedan jag blev opererad, jag kommer  ihåg hur nervös jag var redan på måndagen förra veckan. Men nu är jag så glad över att jag har tagit detta steg mot ett lättare och framförallt friskare liv. Inte för att jag har varit sjuk mycket eller så, men det finns ju en del som säger att just övervikt är en slags sjukdom. Jag kan till en del hålla med om detta, men inte till fullo. Jag kan erkänna att mycket av min övervikt kommer av att jag har ätit mig till det, men sedan tror jag även att generna spelar in en stor roll. Men i alla fall, nu har jag tagit steget till ett nytt liv. Detta är absolut inget som jag ångrar, men jag önskar att jag hade kunnat fått det gjort tidigare. Det är så tråkigt att det skulle ta lite mer än 2 år innan det väl blev av.

Jag har kommit fram till att filmjölk utan någonting i, är helt underbart. Tur att det finns laktosfri filmjölk. Det är så friskt på något sätt. Innan när jag åt filmjölk så hade jag alltid både kanel och socker på min filmjölk. Men som jag skrev innan så har nu mera ingenting på. Vi får lov att ha lite kanel på, men jag ahr inte velat detta. Kanske kan lyxa till det någon gång och strö över lite lite kanel. Mest för att få en annan smak.

   

Har idag haft en rätt dålig dag. Har mest suttit/ legat i sängen och knappt gjort något vettigt alls. Men så är det kanske, man har kanske både bra och dåliga dagar. Sedan beror det säkert på att jag är kvinna och har min bekräftelse på att kroppen fungerar som den skall. Om jag bara hade sluppit denna smärtan som jag har i början, den är hemsk. Jag har alltid haft hemsk mensvärk, men efter att jag har knapprat p-piller så hade blivit ännu värre. Men det är kanske så det skall vara.

Maten fungerar bättre och bättre, eller rättare sagt jag får fortfarande bara i mig 1 dl åt gången. men det är kanske bättre att bara få i sig 1 dl än att få i sig för mycket och bli dålig av det. Har läst så mycket om det här med dumpning och det är något jag inte vill uppleva.

Jag märker att jag blir mer och mer rörlig, och detta är ju bara postivt. Jag är ute och går med Rex mellan 30 och 45 minuter varje dag. men jag drar mig lite för det, det är ju inte bra för mina axlar att utsätta mig för detta. Men man kan ju inte låta han vara inne för länge, det hade aldrig jag klarat av.

   

Nu så är det lördag och jag inser mer och mer vad jag har gjort. jag drömde inatt, detta var inte alls kul. jag drömde att kirurgen hade glömt en sax i min mage. Detta gjorde så att jag fick jätteont. men jag hoppas att det hela bara stannar vid en dröm. Annars så kan man ju aldrig mer lita på den svenska sjukvården.

Har fått ställa undan vågen, och därmed bestämt mig att jag inte skall väga mig varje dag. Det har ju knappt hänt något på vågen. det är nog bättre att ha en dag i veckan sopm man väger sig på och sedan räcker det med det. Det är inte bra för psyket att väga sig varje dag. i alla fall inte för mitt psyke. Jag hade blivit knäpp om man inte hade gått ner något på en hel dag. Då är det nog bättre att man väger sig typ varje lördag, söndag eller som i mitt fall; varje tisdag. Då är det lite lättare att hålla koll på antalet veckor och sådant.

I Augusti så köpte jag ny mobil och har nu kommit fram till att den inte är kompatibel med min data. Jag skulle lägga in de bilder som jag har tagit med mobilen på datan. Men Samsumg hade inget program som var anpassat för Windows 7. Detta är rätt dumt tycker jag, men skall försöka lösa det på något annat vis. Mina bilder kan jag ändå få över till datan, då jag har ett minneskort i min telefon. Men nackdelen är att jag inte har någon adapter som passar. Så jag får vänta med detta tills det passar bättre ekonomiskt. Då får jag införskaffa mig en sådan, finns på kjell & company.

Ha en fortsatt bra dag!   

Det funkar hyffsat att äta, får förvisso bara i mig 1 dl. Men det står i papperna att man skall försöka få sig mellan 1 och 1½ dl. Men det känns jättekonstigt att känna någon slags mättnadskänsla på endast 1 dl, fil, yoghurt, mjölk, juice eller soppa. Men har kommit fram till att det inte är lätt att vara känslig mot laktos. Alla så kallade pulversoppor innehåller mjölk, mjölkpulver eller mjölksocker. Så det är verkligen tur att Valio har ett sådant stort sortiment som de har.

Jag har alltid innan sovit på höger sida eller på mage. men detta kan jag bara drömma om för tillfället. tur är väl att man kan ändra sin sovposition, så nu är det vänster sida eller på ryggen som gäller. Så denna natten har jag i alla fall sovit bättre än jag gjorde på sjukhuset. Men på sjukhuset är kanske meningen att man inte skall sova ordentligt. Det är ju inte nock med att det finns en massa nya ljud som man inte känner igen. Sköterskorna springer ju in och ut i rummet så man får ju inte sova på grund av det.

Men som tur är, så kan man ju vila lite extra nu när man är hemma. Så länge jag inte sover för mycket, har ju ett examensarbete som måste bli klart.

Har faktiskt varit rätt aktiv idag, då vi för en tids sedan sorterade på vinden. Då blev det en del där som skulle slängas på tippen. Det var nog många som hade tänkt att göra det idag, fy vad det var folk på tippen i Åhus. men det gick rätt smärtfritt ändå, det tog bara lite tid. Men jag hade mellanmål med mig, detta mellanmålet bestod av 1 dl utspädd juice. Det blir faktiskt godare och godare med utspädd juice, först så tyckte jag att det smakade blä. Men nu känns det som om jag kommer fortsätta med detta.

   

Då har det gått ytterligare en dag och jag börjar mer och mer inse vad jag har gjort. Ibland känns det som om jag har valt fel. Men sedan så inser jag att det har jag inte alls gjort, utan detta var den enda och sista utvägen för mig. jag hade aldrig klarat att äta mig ner i vikt. Då är det bättre att göra något sånt här. Nu går jag ner i vikt och det är ju det jag vill. jag vill kunna gå in i vilken butik som helst och bara ta ett klädesplagg och sedan inse att detta passar. Detta är en dröm som jag har haft länge och nu har jag tagit det första steget dit, förvisso så dröjer det ett tag innan jag kommer att köpa nya kläder. Jag har kläder i mindra storlekar och dessa skall jag först försöka att använda. Det vill säga om man inte bara försvinner.

Till er som funderar eller har bestämt för en GBP, gör en vätskelista när ni kommer hem. Jag fick tipset ifrån dietisten och tyckte först att det var lite dumt. Men jag har jättestor nytta av denna. Det är mycket lättare att se och ha koll på hur mycket man får i sig. 

Har märkt att jag har blivit ännu mer känsligare mot laktos än vad jag var innan. Detta är rätt jobbigt, då det mesta innehåller laktos. Men jag är verkligen glad över att Valio har ett sådant stort utbud att laktosfria produkter. I och med att jag dricker fil, youghurt eller mjölk till frukost. 

Så här ser en dag ut för mig:
8:00 Frukost: fil/ youghurt/ mjölk
10:00 Mellanmål: fil/ youghurt/ mjölk/ utspädd juice
12:00 Lunch: soppa
14:00 Mellanmål: fil/ youghurt/ mjölk/ utspädd juice
16:00 Kvällsmat: soppa
18:00 Mellanmål: fil/ youghurt/ mjölk/ utspädd juice

Skall ta kontakt med dietisten och fråga om jag skall lägga in ytterligare ett mellanmål på kvällen, eller om det räcker.

   

Då har man nästan precis kommit hem. Känns helt ofattbart at jag redan har fått komma hem. Det är ju bara ett dygn sedan jag pkte i väg till Avdelning 72. Jag åkte hemifrån igår vid 11:30 tiden och har nu kommit hem och klockan är runt 14:00. Snacka om löpande band principen. De gjorde 7 operationer under gårdagen. Så snacka om att de jobbar snabbt, Kirurgen berättade att de har cirka  22 minuter, mellan varje patient. Eller rättare sagt, dessa 22 minuter är när de syr sista stygnet på den ena och tills de sätter "kniven" i nästa. Så man får ju verkligen hoppas att de inte stressar för att hinna med så många operationer per dag. Det hade ju inte alls varit bra.

Jag blev opererad vid 14-tiden igår, och gick själv ner till operationsalen. (Detta är krav att man skall göra detta) Men som tur va så slapp jag gå tillbaka till avdelningen. Första gången jag vaknade efter operationen så var klockan runt halv fyra. Så det är egentligen ingen operation som tar lång tid, utan det är ju en stor operation när det gäller vad de gör. Sedan så handlar det även om att, har det inte uppkommit några komplikationer under det första dygnet så är risken liten att det sker något senare. Så därför blir man i regel hemskickad redan dagen efter.

Så fort sköterskorna hade sett att jag hade vaknat så var det dags att gå upp. Man kan absolut inte ligga och dra sig. Vila fick man göra när man blev gammal. Jag kom dock inte så långt, utan jag kom till toaletten, sedan var jag så yr och allting snurrade. jag ville bara tillbaka till sängen.

Men det gick fort över och jag kom in på rummet igen vid 18-tiden. Jag hade egentligen tänkt att Jimmy skulle få komma och besöka mig på kvällen. Men jag orkade helt enkelt inte det. Man sov lite sedan så var sköterskorna inne och såg till dels så att man drack och dels så att man var uppe och gick.

Under en GBP så blåser de upp magen. Detta för att kunna se ordentligt. (Detta göres även under en galloperation) Så jag var beredd på att jag skulle få ont (eller rättare sagt ännu mera ont) i min nacke och mina axlar. Men än så länge så har jag inte känt någonting. Detta är jag verkligen glad över, det räcker med smärtan som jag har ändå.

Nu skall jag gå och vila. Har inte sovit ordentligt under natten.


   

Nu sitter jag här och skall alldeles strax gå ut till bussen, som sedan skall ta mig till CSK. Nu börjar verkligen fjärilarna göra sig påminda. Det är riktigt jobbigt nu. Har varken ätit eller druckit något sedan 12 inatt, eller rättare ätit gjorde jag när klockan var 8 igår kväll. Drack gjode jag innan jag gick och lade mig och då var klockan 11. Sedan sov jag så pass länge i morse att jag hade passerat 4-timmars reglen. Det är nämligen så att från klockan 12 på natten så får man inte äta och sedan när det är 4 timmar kvar till operation så får man inte dricka iheller. Detta känns nu, hoppas att de kan sätta ett dropp på mig när jag kommer. Ja, ja nu skall jag gå till bussen. Ha det bra! Då det inte funkar att uppdatera via mobilen så uppdaterar jag på facebook istället. Hoppas att detta går rba ändå. Ha en fortsatt bra dag.

kram Jennie

Iadg är det sista dagen som jag äter ModiFast, Hoppas jag i alla fall. Man vet aldrig med sjukvården. Men i alla fall, om allt går som planerat så skall jag göra min Gastric By Pass imorgon klockan 13. jag sitter här hemma och är redan jättenervös. Hur skall det då bli till imorgon. Eller ikväll när jag skall ta min första spruta med blodförtunnande. Då känns det som om det verkligen är på riktigt.




Har egentligen hur mycket som helst som jag skulle göra idag, men det är precis som om jag inte har någon ork till detta. men jag måste göra dessa saker, kan inte lämna allt detta till Jimmy. Sedan vet man ju inte hur lång tid det tar innan jag orkar lyfta en massa saker och sådant. Orkar kanske jag gör, men har läst någon stans att det tar cirka 4-6 veckor innan sömarna i buken är färdigläkta. Det är ju ett tag.




Tänkte först att jag skulle gå ut och gå en lite längre runda med Rex, men vädret bär mig emot. Det känns inte riktigt som om det är så kul att gå ut i detta vädret. Då parkerar man sig hellre framför tv:n, datan eller wiiet. Men har tvätt som måste tas reda på, sedan så skall lakanen i sängen bytas. I och med att jag skall duscha med bakteridödande tvål ikväll så är det viktigt att sängkläderna är rena. Sedan så skall jag upprepa samma procedur imorgon innan jkag ger mig iväg till CSK. Ytterligare en dusch med bakteriedödande tvål. Som jag till råga på allt har fått köpa själv. Det var likadant med de blodförtunnande sprutorna, de fick man själv också köpa. Sedan efter operationen så skall man ju ta en massa vitaminer och dylikt, detta är inge t som finns på recept. Detta tcyker jag är dumt då jag har frikort på medicin. Det går kanske att flörta med läkarna. Jag skall göra ett försök med det imorgon.

Nu får jag ta mig i kragen och göra något. 

     

   Igår så jobbade jag min "sista" dag på Antilopen. I alla fall på någon vecka. Jag skall på genomgå min operation. Jag käner redan att magen är full av fjärilar, hur skall detta bli till på tisdag. Jag kommer väl att "explodera" av nervositiet. (eller hur man nu stavar det).

I alla fall, igår så var det en bra dag. I onsdags så var det en annan lärare inne i klassrummet på morgonen. Då vi diskuterade lite vad som hade hänt under tisdagen. Vi bestämde gemensamt i klassen att vi skulle ha regler som vi skulle följa. Inte för att jag skall bestämma hur de andra lärarna skall sköta denna klasse. Jag är bara vikarie! Men det kändes som om detta behövdes, nu skall ni inte tro att det var några nya regler. Utan det är regler som egentligen handlar om hyfs och om hu man uppför sig.

1. Vi ska vara snälla mot varandra. Inte slåss eller säga dumma saker.

2. Vi räcker upp handen när vi vill säga något.

3. Vi sitter på vår egen plats och arbetar.

4. Vi lyssnar och är tysta när någon annan pratar.

5. Vi visar respekt för de som är äldre.


Är det för mycket begärt att elever som går i 1:an och 2:an skall klara av detta. Det tycker i alla fall inte jag. Så ny sitter dessa "regler" på anslagstavlan i deras klassrum. Sedan om de får sitta kvar när ordinarie lärare kommer tillbaka vet inte jag. men jag pratade med henne igår och det verkade på henne som om hon tyckte att det var bra.

Försökte i onsdags att lägga in detta via min mobil. Men det verkar som om det inte funkar längre. Tråkigt, för jag tyckte att det var väldigt behändigt att kunna blogga fast man inte hade tillgång till en data. jag hade ju tänkt att ha med mig mobilen nästa vecka när jag skall opereras. Men nu får vi se om det börjar funka igen.


Att barn kan vända så fort. Det trodde jag knappt. Men nu har jag fått det bevisat. idag har eleverna nästan varit som änglar. Det är precis som om det som skedde igår, var nödvändigt för att de   skulle   få respekt för mig. jag kan inte säga att dagen har varit perfekt, men inte alls långt ifrån. Jag åkte hem i onsdag med ett hjärta fyllt avförundran. Hur kan barn i den åldern, göra en sådan helomvändning. Det känns som om dagen i tisdags är glömd, i alla fallför min skull. eller kanske inte riktigt, men det finns där. Men den ligger undanstoppad och mina förhoppningar är att jag slipper uppleva samma eller någon liknande dag igen. I alla fall med denna klassen.



Mycket möjligt är att man i framtiden får uppleva något liknande. Men jag skall göra allt som står i min makt att försöka undvika detta.