Idag efter att jag hade varit och klippt mig. Så skulle jag hämta min (Jimmy använder den) cykel som stod nere på stationen. Allt gick bra, eller rättare sagt det började redan hos frisören. Hon hade skrivit 8:30 på min tidlapp, men i hennes kalender hade hon skrivit 9:00. Så där satt jag i 30 minuter för mycket. Men jag blev riktigt nöjd, med resultatet. Kommer bild när såret har läkt.

Just det, såret!! Jag skulle cykla till Biltema för att köpa cykelslang och cykeldäck, men detta fick avbrytas på grund av en olycka. Jag har på den senare tiden, för det mesta haft cykelhjälm på huvudet när jag har varit ute och cyklat. Men så blev det tyvärr inte idag. Jag var osäker imorse om det skulle bli någon tur eller inte. Men jag kom inte längre än till bron på väg ut mot Långebro. Det har väl en gång i tiden varit en järnvägsbro, men nu används den som gång och cykelbro. Men järnvägsspåren ligger fortfarande kvar. Jag har cyklat här innan, och vet om att man får vara lite extra försiktig när man skall korsa dessa. Det tyckte jag att jag var idag också, men tydligen var jag inte det. För helt plöstligt så låg jag på asfalten och hade ont över allt.

Jag hade skrapat mig både i ansiktet, på bägge händerna, ena armbågen och på ena knäet. Jag hade en cykelkorg på cykeln, den existerar fortfarande, men är inte sådär väldigt fin. Styret på cykel har fått sig en smäll, så det är något för Jimmy att ta tag i. Men i alla fall jag bestämde mig för att ta mig till vårdcentralen, kan verka onödigt, men jag ville mest ha hjälp att lägga om de och framför allt tvätta såren.

Så jag gick ner till vårdcentralen och fick mer och mer ont i huvudet. Hade inte tittat hur det såg ut, det är ju rätt svårt att se sig själv i huvudet om man inte har någon spegel. Men jag lät det vara i alla fall, och fortsatte min promena till vårdcentralen. Väl där, så fick det bli nummerlapp till distriktsköterskan. Det fanns inte många som satt och väntade, men tid tog det ändå. Jag var väl där vid 10:30 och kom in till sköterskan vid 11. Vi tvättade och så la hon om de olika såren. Hon beordade vila, då hon inte kunde utesluta en lätt hjärnskakning. Men mest troligen så var det inte så, men hon sade att jag skulle vara lugn resten av dagen.

Hur jag nu skall klara det?? Men jag fick inte gå hem och lägga och sova. Men jag kunde sitta och läsa, eller titta på film. Men hur lätt är detta utan att man somnar. Så jag får försöka hålla mig vaken ändå. Men f*n vad ont det gör i huvudet. Det går säkert snart över, men just nu gör det j*****t ont.

En sak som jag retar mig grymt mycket på, är det här med andra människor. Jag välte med cykeln och när jag låg där så kom det folk gående förbi. Men tror ni att de stannade och hörde vad som hade hänt. NEJ, de fortsatte bara rakt förbi. Tänk om det hade varit något mera allvarligt, eller om det hade hänt en äldre person. Det fanns även folk som bara cyklade förbi. Jag kan ärligt säga om det hade varit jag som hade sett någon som hade gått och trillat eller cyklat och trillat så hade jag stannat och frågat om de hade velat ha hjälp med något. Men inte en enda frågade, utan de vände på huvudena och fortsatte att gå eller så cyklade de bara förbi.

Hur hade DU gjort??

   

Återigen sitter jag hemma i min ensamhet. Det är både skönt och väldigt tråkigt. Skönt på det viset att jag kan kolla på det jag vill, men tråkigt på det viset att jag har ju varit ensam hela dagen. Och när Jimmy sedan väl kommer hem så skall åka precis efter att han har ätit för att arbeta extra. Det är väl jättebra, men jag saknar ju han.

Idag är det då Fångarna som lockar igen, men allra helst så hade jag velat se matchen mellan Helsingborgs IF och Trelleborgs FF. Men jag är snål och vill inte lägga 139 kronor bara på detta. Möjligt att jag gör det när det gäller matchen mot Malmö FF. Men får se, det är ju ändå en hel del pengar. Men jämför man med vad en biljett kostar så blir det ju billigare. Men sedan så är det långtifrån samma känsla att sitta hemma och följa en match som det är när man väl är där.

 

Men i alla fall, imorgon blir det en tur ut till Biltema. Måste köpa ett nytt däck och en ny slang. Det blir nog en tur ut till Ö&B också. Kanske kan hitta lite hushållspapper där. Eller så hittar jag ingenting, men vad gör det. Jag ser det mest som motion.

 

NU skall jag återgå till projektet, barntröjor. Har några sömmar kvar, sedan skall jag fotografera de och lägga in en bild här på bloggen. Känner att jag måste visa er vad jag ara sysslat med de senaste kvällarna (månaderna). Det har tagit lite tid, men så har jag också blivit väldigt nöjd med tröjorna och de tillhörande mössorna.

    

Idag blir det först träning hos sjukgymnasten. Sedan blir det ett informationsmöte på arbetsförmedlingen. Idag hoppas jag verkligen att jag får mitt sista arbetsgivarintyg som jag har begärt. Det känns som om jag verkligen vill få dessa papper iväg skickade nu. Inte så att det saknas pengar eller något sådant, men det hade varit skönt att veta att man får något lite. Det borde j*****t tråkigt annars. Då kan man undra varför man ör med i facket och medlem i fackets a-kassa. Jag har varit medlem i facket sedan 2004, och varit med i a-kassan ända sedan dess. Det är dock rätt mångha år, som man har gått betalt till dessa. Det är inte samma fack som jag har varit med i, men det borde inte spela någon roll. Tycker inte jag i alla fall.




I måndags så utökades Jimmys släkt med 2 stycken flickor. Hans morbror fick i måndags tvillingar, inte han då, men hans tjej Tina. Så ny har det börjat brinna i mina fingrar, det gäller att få kläderna färdiga. Jag håller nämligen på att sticka till de små liven. För små det är dem, den ena flickan vägde cirka 1800 gram och den andra flickan vägde cirka 1600 gram. Men sedan var det ju även så att de förlöstes med ett så kallat planerat kejsarsnitt. Egentligen var de beräknade till den 10 oktober. Men på grund av olika orsaker så hade läkarna bestämt att det skulle ske i måndags.

    

Vilken lycka det blir när vågen visar minus. Jag är så lycklig idag. Jag har idag haft vägdag och idag stannade vågen på 109 kilo. Jag blev överlycklig över detta. Trodde först inte att det var sant, meen så var det.

Idag är det exakt 3 månader och en vecka sedan jag genomgick min GBP. Vilket innebär att det idag var dags för vägning, har ju lovat min sjukgymnast att inte väga mig för mycket. Idag hade vågen hoppat ner till 109 kilo. Snacka om att man blir lycklig. Detta innebär att jag sedan de 20 mars har tappat 41 kilo och sedan den 11 maj har jag tappat 23 kilo. Snacka om att det verkligen börjar synas.

Sedan är jag idag lycklig av en helt annan anledning också. Idag är det exakt 4 år sedan jag och Jimmy blev ihop. Snacka om att tiden går fort.

    Då har man kommit igång med träningen igen. Känns mer på riktigt nu i alla fall. Nu kan man inte säga att man inte orkar, det kostar ju inget. Detta då jag tränar hos sjukgymnasten och har frikort där till och med februari 2011. Min sjukgymnast sade att vi kör tills jul, sedan så skall jag klara mig själ på vilket gym som helst. Detta tycker jag låter jättebra, det kostar mig ingeting mer än tiden. Och som det ser ut nu så är det de enda jag har.

Ikväll skall vi åka till Önnestad för att träffa ett par kompisar. Det skall bli kul att träffa dessa, då vi inte har setts på några veckor. Ser fram emot om de ser någon skillnad på mig eller inte.

Idag är en riktig sitta inne dag, det regnar och blåser och är allmänt ruskigt väder. Men Rex vill ju ut, eller rättare sagt han behöver ut. jag är inte så säker på att han vill. Men det är svårt att veta.

Ha en fortsatt bra dag!